Digitaliseringen går för långsamt, AI skapar både rädsla och möjligheter – och Sveriges konkurrenskraft står på spel. När Industrisamtalen samlade aktörer från näringsliv, forskning och offentlig sektor stod Twin Transition – den parallella omställningen mot ökad digitalisering och hållbarhet – i centrum.
Det blev ett samtal om tempo, tillit och teknik när Industrisamtalen arrangerades för tredje året i rad – denna gång i Falu Gruva, en plats som symboliserar både historisk ingenjörskonst och framtidens teknikutmaningar.
Målet med dagen var tydligt: att stärka förståelsen mellan akademi och näringsliv, och att tillsammans bana väg för en hållbar och digital framtid.
– ”Vi måste börja göra saker nu. Det går inte att vänta längre”, konstaterade dagens inledningstalare Conny Björnehall från forskningsinstitutet RISE.
Sverige halkar efter – riskerar miljarder i förlorad BNP
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Enligt RISE använder endast 18 % av svenskar generativ AI veckovis – långt under EU-snittet på 54 %. Samtidigt sparar svenska användare i genomsnitt bara 2,6 timmar per vecka med hjälp av tekniken, jämfört med EU:s 5,3. Konsekvensen? Ett uppskattat BNP-tapp på över 15 miljarder euro.
Problemet är inte tillgången till teknik, utan modet att använda den.
– ”Många företag vet inte riktigt varför de ska satsa på AI, men de ser att andra gör det, så de följer efter utan strategi. Det räcker inte. Vi måste våga experimentera och konkretisera nyttan”, sammanfattade Björnehall.
Fyra avgörande skiften
Per Hilletofth, professor i industriell ekonomi vid Högskolan i Gävle, lyfte fyra skiften industrin måste göra för att ta sig framåt:
- Från datainsamling till beslutsfattande
Idag fokuserar många företag främst på att samla in data, men lägger för lite kraft på att analysera och använda den för att fatta smartare beslut. Det behövs ett skifte mot att verkligen utnyttja datans potential för att skapa värde i verksamheten. - Från fragmenterad till integrerad datahantering
Företag samlar in stora mängder data, men den blir ofta inlåst i separata system eller avdelningar. Det skapar inte bara interna utmaningar, utan försvårar även samarbetet i hela försörjningskedjan. Genom att standardisera datautbytet och integrera det med AI-lösningar kan industrin ta stora kliv mot ökad automation, prediktiv analys och mer datadrivna beslut. - Från försiktighet till experimentlusta
AI används i dagsläget i begränsad utsträckning, och det finns ett tydligt behov av att öka experimenterandet inom fler områden. Särskilt gäller detta mjukare funktioner som Supply Chain management, produktutveckling och kundrelationer – inte enbart inom produktion och underhåll, där AI redan fått större genomslag. - Från teknikfokus till kompetensutveckling
Det räcker inte att enbart investera i ny teknik – industrin måste också satsa på att utveckla medarbetarnas kompetens. För att AI och digitalisering ska ge verklig effekt krävs att medarbetarna förstår, kan använda och aktivt vidareutveckla lösningarna i det dagliga arbetet.
SSAB: ”Vi jobbar redan med AI – men förändringsledning krävs”
Eva Elfving platschef på SSAB beskrev hur företaget redan använder AI för att förutse underhåll och effektivisera produktionen. Resultatet är minskat slöseri och bättre körschema – men AI-användningen leder också till viss oro.
– ”Det finns en oro över ”Vad ska jag göra när AI tar över mitt jobb?” Det är där förändringsledning kommer in. Vi måste visa att AI inte ersätter människor, utan frigör tid till mer värdeskapande arbete”.
Akademin: ”Vi måste bli beroende av varandra”
Malin Karlsson, forskare på Högskolan Dalarna, efterlyste tätare och mer systematiska samarbeten mellan forskning och näringsliv. För att möta klimatmålen krävs nya samverkansformer, till exempel gemensamma forskningsprojekt eller delade anställningar.
– ”Det handlar inte om att samarbeta ibland – utan att bli ömsesidigt beroende av varandra.
Microsoft: AI förändrar allt – men vi börjar med det enkla
Caroline Atelius, vice vd på Microsoft Sverige, delade upp AI-användningen i tre nivåer:
- Effektivisera internt – exempelvis anteckningar, planering och sammanfattningar
- Skapa kundvärde – exempelvis smartare kundtjänst
- Stöpa om affären – helt nya tjänster och produkter
– ”Det första görs redan brett. Det tredje är svårast, men också väldigt spännande”, sa hon.
Människan – ofta den bortglömda faktorn
Flera talare återkom till behovet av att sätta människan i centrum. Marina Heiden från Högskolan i Gävle betonade vikten av återhämtning och balans i ett hållbart arbetsliv – där AI kan bidra till att minska belastning snarare än öka den.
– ”Det handlar inte om tekniken i sig, utan om hur vi använder den”, sa hon.
Jörgen Elbe, rektor på Högskolan i Dalarna summerade:
– ”Jag är glad att den sociala dimensionen lyfts. Vi pratar ofta om teknik, men inte tillräckligt om hur det påverkar människors liv och arbetsmiljö”.
Dagens avslutande diskussioner visade att nyfikenheten är stark – men att ledarskapet behöver kliva fram. Det räcker inte med strategier; det krävs kultur där det är tillåtet att testa, misslyckas och lära.
– ”AI är en ledarskapsfråga. Sluta prata i svåra termer – börja skapa miljöer där människor vågar prova”, sammanfattade Stina Snitt, VD på Mellansvenska Handelskammaren.
FAKTA: Twin Transition
Begreppet syftar på den dubbla omställningen till ett mer digitalt och hållbart samhälle.
Målet är att teknikutveckling och klimatomställning ska gå hand i hand och förstärka varandra – både ur ett affärsmässigt, socialt och miljömässigt perspektiv.
Klicka på bilderna för större version
