Med rätt politiska beslut kan investeringar på upp till 37 miljarder kronor och över 1 000 nya jobb bli verklighet i vår region – bara bland våra 15 mest energikrävande företag. Utan rätt förutsättningar riskerar dessa investeringar att gå Sverige förbi, skriver Roza Güclü Hedin, näringspolitisk chef Mellansvenska Handelskammaren
Vill man förstå Sveriges framtida tillväxt ska man börja i Mellansverige. I Dalarna och Gävleborg producerar industrin varje dag produkter och värden som når hela världen. Här tillverkas stål, papper och avancerade industrikomponenter som bär upp svensk export och skapar värde långt utanför regionens gränser.
Tillsammans står vår del av landet för nära 100 miljarder kronor i export varje år, mer än hälften av Sveriges försvarsbudget. Samtidigt är vi en central länk mellan norra Sveriges nya industrisatsningar, resten av landet och den europeiska marknaden. Det gör Mellansverige till en avgörande motor för Sveriges fortsatta tillväxt. Men den positionen är inte självklar.
För att Sverige ska fortsätta vara en stark industrination krävs rätt politiska förutsättningar. När företag i Mellansverige blickar framåt återkommer tre avgörande frågor: energi, infrastruktur och kompetens. Det är tre konkreta faktorer som avgör om befintligt näringsliv kan fortsätta utvecklas och om investeringar blir av eller hamnar någon annanstans. Industrin elektrifierar, moderniserar och ställer om.
Parallellt växer turismen och transporterna av både varor och människor ökar, samtidigt som den globala konkurrensen hårdnar.
Potentialen är stor. Med rätt politiska beslut kan investeringar på upp till 37 miljarder kronor och över 1 000 nya jobb bli verklighet i vår region – bara bland våra 15 mest energikrävande företag. Utan rätt förutsättningar riskerar dessa investeringar att gå Sverige förbi.
Redan i dag märks flaskhalsarna tydligt. På järnvägen trängs gods- och persontrafik på enkelspår, och vägar som bär upp stora delar av Sveriges export är i behov av underhåll och upprustning. Parallellt behöver sjöfart, hamnar och intermodalitet utvecklas ytterligare med tanke på regionens starka logistikroll.
I energisystemet bromsas nya investeringar av kapacitetsbrist i elnätet och långa anslutningstider. Trots att bara omkring fem procent av Sveriges befolkning bor i Dalarna och Gävleborg, står vår del av landet för omkring 7–8 procent av Sveriges elanvändning. Det understryker vilken central roll regionen spelar i Sveriges industriella ryggrad, men också hur sårbart systemet är om kapaciteten och effekten inte räcker till.
Till detta kommer kompetensutmaningen. Företagen har jobb, teknik och investeringsvilja, men saknar ofta rätt arbetskraft. Samtidigt står vi inför stora pensionsavgångar och en demografisk utveckling där färre ska försörja fler. Det här är inte regionala särintressen, det är nationella tillväxtfrågor. När Mellansverige fungerar stärks hela Sveriges konkurrenskraft. När det inte fungerar påverkas hela landet.
Därför lanserar Mellansvenska Handelskammaren Reformagenda för konkurrenskraft och tillväxt 2026, med konkreta förslag för att stärka förutsättningarna för företag att investera, växa och skapa jobb i Mellansverige – och värde för Sverige. Vi pekar på vad som krävs för att bygga bort flaskhalsar i transportinfrastrukturen, säkra energiförsörjningen för industrins elektrifiering, stärka kompetensförsörjningen och förbättra villkoren för industriella investeringar. Det är förslag som inte bara stärker Dalarna och Gävleborg, utan hela Sveriges ekonomiska utveckling.
Sambandet är tydligt: när företagen i Mellansverige kan växa, investera och anställa stärks hela Sveriges välstånd.
Roza Güclü Hedin, näringspolitisk chef Mellansvenska Handelskammaren
https://www.di.se/debatt/satsningarna-som-vaxer-mellansverige
Satsningarna som växer Mellansverige
Läs debattartikeln på Dagens industri.
Läs artikeln →
