Energiplaneringen måste skapa beredskap även för den utveckling vi ännu inte känner till. Den behöver ta hänsyn till framtida expansion, elektrifiering och tillväxt, skriver företrädare för tio av Sveriges handelskammare.
Regeringen har presenterat ett förslag om en moderniserad energiplanering i kommuner och regioner. Vi handelskamrar välkomnar ambitionen, men för att reformen ska stärka Sveriges konkurrenskraft behöver planeringen möta befintliga företags utvecklingsbehov och samtidigt ta höjd för de investeringar och etableringar som vi ännu inte känner till. Att planeringen tydligare ska omfatta både energi och effekt, framtida behov, elnät, produktion och lagring är ett viktigt steg framåt. Men perspektivet behöver breddas.
Vi måste också planera för investeringarna vi ännu inte känner till. Annars riskerar vi ett moment 22. Framtidens effektbehov syns inte alltid i prognoserna eftersom fabriken, logistikterminalen eller laddinfrastrukturen ännu inte finns. Samtidigt riskerar investeringen att utebli eller förläggas någon annanstans eftersom företaget inte kan få tydliga besked om framtida tillgång till el, effekt och nätkapacitet. Energiplaneringen måste bygga på mer än befintlig användning och redan beslutade investeringar. Den behöver också på riktigt skapa beredskap för framtida expansion, elektrifiering och tillväxt.
För att reformen ska stärka företagens konkurrenskraft behöver regeringen säkerställa tre saker:
Planera för både dagens och morgondagens investeringar
Energiplaneringen måste skapa förutsättningar för befintliga företag att växa och ställa om, samtidigt som den ger handlingsutrymme för ännu okända etableringar och investeringar.
Kommunerna behöver arbeta med rimliga scenarier för framtida behov och föra en strukturerad dialog med näringslivet. Även små och medelstora företags samlade behov av energi och effekt behöver fångas upp. Elnäten behöver byggas ut med framförhållning och utifrån samhällsekonomiska bedömningar. Finansiering och riskfördelning behöver utformas så att företagens konkurrenskraft värnas.
Stärk det regionala perspektivet
Elproduktion, elnät, företagsetableringar och effektbehov stannar inte vid kommungränsen. Därför behövs mer samverkan mellan kommuner, regioner och andra berörda aktörer.
Staten behöver ta ett tydligt ansvar för den långsiktiga samordningen och säkerställa att lokal och regional energiplanering hänger samman med elsystemets utveckling på nationell nivå. Även elnätsföretag och andra aktörer på energimarknaden behöver bidra till en samordnad och långsiktig planering, utifrån sina respektive ansvarsområden.
Gå från behov till lösningar
När framtida behov av el och effekt identifieras måste planeringen också visa möjliga vägar framåt genom exempelvis nätutbyggnad, ny elproduktion, lagring, flexibilitet och energieffektivisering. Kommunernas energiplaner behöver samspela med elnätsföretagens nätutvecklingsplaner och övrig samhällsplanering.
Staten behöver säkerställa tillgång till relevant data, gemensamma planeringsunderlag och tydlig nationell vägledning. Företagen behöver tydliga besked om var och när nätkapacitet kan bli tillgänglig och vilka villkor som gäller för anslutning. Planeringen måste kunna omsättas i konkreta åtgärder och investeringar.
Det är viktigt att inte ställa energieffektivisering och ökad elanvändning mot varandra. När en industriell process elektrifieras eller en dieseldriven lastbil ersätts av en elektrisk kan den totala energianvändningen minska, samtidigt som efterfrågan på el ökar. Ökad elanvändning kan alltså vara ett resultat av både effektivisering och minskad användning av fossila bränslen.
Sverige behöver ett energisystem som stärker dagens företag och möjliggör morgondagens investeringar, inte ett system där bristen på framförhållning gör att de aldrig blir av. Energiplaneringen måste därför skapa beredskap även för den utveckling vi ännu inte känner till. El och effekt behöver kunna finnas där de behövs, när de behövs. Det är en förutsättning för elektrifiering – men också för investeringar, jobb och svensk konkurrenskraft.
Roza Güclü Hedin
Näringspolitisk chef Mellansvenska handelskammaren
Daniel Badman
Näringspolitisk chef Handelskammaren Jönköpings län
Oliver Dogo
Vd Handelskammaren Mittsverige
Johan Södergren
Vd Handelskammaren Mälardalen
Linda Nilsson
Vd Norrbottens Handelskammare
Ellen Dahl
Regionchef policy Sydsvenska handelskammaren
Per Hydén
Vice vd och näringspolitiskt ansvarig Handelskammaren Värmland
Åsa Andersson
Vd Västerbottens handelskammare
Maria Fuxborg
Näringspolitisk chef Västsvenska handelskammaren
Maria Björk Hummelgren
Vice vd och näringspolitisk chef Östsvenska handelskammaren
