Över 60 personer deltog i det webinar som Mellansvenska Handelskammaren direktsände från medlemsföretaget Boliden i Garpenberg. Temat för träffen var Kompetensförsörjning med fokus på yrkesutbildningar. I panelen deltog förutom näringslivet även representanter för politiken regionalt och nationellt.
Boliden och SSAB var paneldebattens representanter för regionens stora arbetsgivare, likväl världsledande inom sina respektive branscher.
”Boliden är världens mest produktiva gruva för zink och har en central funktion att fylla för samhället och för klimatomställningen. Lyckas vi inte hitta rätt kompetens, kan vi inte lyckas med den gröna omställningen”, säger Anna Lidehäll, HR-och kommunikationschef på Boliden.
En förändrad bild av vår region är nödvändig
Panelen var överens om problemformuleringen. De flesta branscher står inför stora pensionsavgångar och enbart inom industrin i Dalarna kommer det att krävas 2000 nya medarbetare i närtid. Motsvarande siffra beräknas till 1800 i Gävleborg samtidigt som allt färre söker en yrkesutbildning samt att de utbildningar som finns inte matchar arbetsgivarnas behov. Mia Eriksson är platschef på SSAB i Borlänge och har under många år engagerat sig i frågan:
”SSAB ska ställa om till helt fossilfri produktion innan 2030 och saknas kompetens kan vi inte genomföra den. Det är alldeles för få som söker yrkesutbildning, det saknas exempelvis kompetens inom el, automation och IT. Vi vet vilka bristyrken vi står inför men tillsammans med andra aktörer så måste vi skapa en bättre bild av vår region. Det är inte bara knätofsar och Gunde Svan, det måste bli tydligare att man kan göra karriär i vår region. Det finns massor av fina högteknologiska företag här”, säger Mia Eriksson.
Lyckat samarbete mellan yrkesgymnasium och näringsliv
Bland paneldeltagarna fanns även Mattias Öberg, programrektor på Karlfeldtgymnasiet i Avesta med ansvar för industritekniska och elprogrammet. Under hans ledning har yrkesprogrammen på Karlfeldtgymnasiet ökat med 40–50 procent och antalet elever i yrkesprogram har gått från 600 till 800 elever de senaste åren.
”Receptet för att få upp intresset är att leverera en relevant utbildning och anpassa efter de behov som finns. Det gör vi genom att ha en nära relation till näringslivet i kommunen. Vi samarbetar med 140 företag och då avser vi inte praktikplatser utan ur ett större perspektiv. Tillsammans med politiken i kommunen, och näringslivet har vi ett målinriktat arbete för att få elever intresserade”, säger Mattias Öberg.
Relationsbyggande i arbetsbeskrivningen
Karlfeldstgymnasiets lärare lägger en del av sin arbetstid till att bygga relationer med näringslivet. Skolans studieyrkesvägledare är en viktig nyckel och bjuds även de in till de lokala företagen för att få en verklighetsbaserad bild av de yrkesmöjligheter som finns. Dessutom bedriver skolan uppsökande verksamhet för att förändra bilden av vad ett arbete inom industrin innebär bland de ungdomar som står inför ett gymnasieval.
”I årskurs 7 träffar vi alla elever och berättar vad de kan välja på i gymnasiet, sedan träffar vi dem även i årskurs 8 och 9 och då får de hälsa på och prova på hos företagen. Nu är vi dessutom i starten av ett 5-årigt projekt för att få fler tjejer att prova på ett yrkesgymnasium”, säger Mattias Öberg.
Just bilden av industrin är något som Mia Eriksson på SSAB adresserar som en problemställning.
”Det finns en utbredd bild av att ungdomar tror att ett arbete inom industrin är tungt och skitigt. Det stämmer inte. Ungdomar har inte ens en bild av industrin, det är där vi har den svaga punkten. Vi måste lyfta detta – hur får vi ens ut bilden av oss själva som en attraktiv arbetsgivare, en plats där framtidens arbetskraft ser sig själva”, säger Mia Eriksson.
Samverkan inom regionen
Patrik Stenvard, Regionstyrelsens ordförande, regionråd Gävleborg (M) deltog i paneldebatten och betraktar kompetensförsörjning som en överlevnadsfråga för hela samhället.
”Vi har inga alternativ för regionen, vi måste matcha arbetstagare med de behov som finns. I det ligger också en samordning mellan stora och små kommuner. Dessutom kan Folkhögskolor vara en nyckel för att få personer långt ifrån arbetsmarknaden att söka sig vidare till yrkesutbildningar, exempelvis hos Mattias på gymnasiet i Avesta”, säger Patrik Stenvard.
Även riksdagsledamoten Åsa Westlund, utbildningspolitisk talesperson (S) var delaktig i paneldebatten.
”Yrkesutbildningar ska vara breda så att de inte blir återvändsgränder för studenterna. Dessutom är lärcentra viktiga och det omställningsstöd som precis blivit sjösatt. Det är en häftig grej att kunna ställa om mitt i livet och det blir allt viktigare framöver när det växer fram nya typer av jobb”, säger Åsa Westlund.
Sammanfattningsvis
Sammanfattningsvis kan vi på Mellansvenska Handelskammaren konstatera att kompetensförsörjning är en fråga som engagerar och där de flesta kan relatera. Många goda viljor både från näringslivet, utbildningsväsendet och politiken krävs för att lösa de här stora utmaningarna. Det är upp till oss tillsammans att hitta plattformar för att samverka och komma vidare i frågan.
Slutsatser:
- Teknik, digitalisering, elektrifiering – utvecklingen på företagen går fort. Det krävs att yrkesutbildningarna hänger med i utvecklingen.
- Demografin är en utmaning – det saknas arbetskraft och fler måste vilja flytta hit.
- Kompetensbristen är utbredd även hos små och medelstora företag. Det är de stora företagen i regionen som måste ta ledartröjan.
- A och O för utbildningsväsendet är att jobba med näringslivet.
- Breddad rekrytering och mångfald är en nyckel för framtidens arbetsmarknad.