Mellansvenska Handelskammaren presenterar i dag en reformagenda för konkurrenskraft och tillväxt i Dalarna och Gävleborg. I agendan pekas kapacitets- och effektbrist i elnätet, begränsningar i transportinfrastrukturen och kompetensbrist ut som faktorer som påverkar företagens möjligheter att investera.
Dalarna och Gävleborg har en omfattande industriproduktion med exportinriktning, bland annat inom stål, skogsindustri och avancerade industrikomponenter. Tillsammans uppgår exportvärdet till omkring 100 miljarder kronor per år. Det finns potential för investeringar på upp till 37 miljarder kronor och över 1 000 nya arbetstillfällen i regionen, baserat på uppgifter från handelskammarens 15 energikrävande medlemsföretag. Regionen är samtidigt en strategisk länk mellan norra Sveriges industrisatsningar, övriga landet och Europa. Det gör Mellansverige till en motor i ekonomin, men också en sårbar punkt där brister får nationella följder.
Nu presenterar Mellansvenska Handelskammaren en ny reformagenda för 2026, med förslag för att stärka investeringar, tillväxt och jobb.
Det här handlar om Sveriges tillväxt och konkurrenskraft, inte regionala önskemål. Det är tydligt att utan rätt förutsättningar riskerar investeringar att gå Sverige förbi. Med rätt beslut kan Mellansverige fortsätta vara en stark motor för hela landets tillväxt, säger Roza Güclü Hedin, näringspolitisk chef på Mellansvenska Handelskammaren.
Tre avgörande områden lyfts fram: energi, infrastruktur och kompetens.
- Industrins omställning och elektrifiering kräver ökad kapacitet i elsystemet, men idag bromsas investeringar av kapacitets- och effektbrist och långa anslutningstider.
- Samtidigt är transportinfrastrukturen hårt belastad, där enkelspår på järnvägen och eftersatt vägunderhåll skapar tydliga flaskhalsar för både gods- och persontrafik.
- Kompetensbristen utgör ytterligare en utmaning. Företagen har både investeringsvilja och behov av arbetskraft, men saknar ofta rätt kompetens, samtidigt som stora pensionsavgångar väntar.
